Covid-19 – Kommentarer om arbetsrätt från kallan

Måste arbetsgivaren fortsätta att betala lön om arbetstagaren befinner sig i karantän och/eller har fått ett förbud mot att utföra sitt arbete och samtidigt är sjuk i coronaviruset?

Om arbetstagaren
är sjukskriven ska lönen fortsätta att betalas ut som vanligt (§ 3 stycke 1 EFZG). Lagen om fortsatt löneutbetalning (EFZG) gör här ingen åtskillnad mellan sjukdomar orsakade av pandemiska infektionssjukdomar och andra sjukdomar. Om den behöriga myndigheten däremot utfärdar ett arbetsförbud eller en karantän för den sjuka arbetstagaren, föreskriver smittskyddslagen (§ 56 IfSG) som en mer specifik bestämmelse att arbetstagaren har rätt till ersättning. Arbetsgivaren är skyldig att betala lönen i förskott och har under vissa omständigheter rätt till ersättning, vilken ska göras gällande gentemot de behöriga myndigheterna i respektive delstat. Vid frågor, särskilt om ersättningsförfarandet, vänligen kontakta oss.

Vad gäller om arbetstagaren befinner sig i karantän och/eller har ålagts ett arbetsförbud, men inte är smittad av coronaviruset?

Denna situation kan
tänkas uppstå vid rena misstankefall, hos personer som varit i kontakt med smittade eller hos personer som återvänder från riskområden. Även här gäller den ovan beskrivna rätten till ersättning gentemot arbetsgivaren och, under vissa omständigheter, arbetsgivarens rätt till återbetalning enligt smittskyddslagen. Vänligen beakta i detta sammanhang att detta uteslutande avser myndighetsbeslutad – inte frivillig – karantän.

Är arbetsgivarens rätt till ersättning säker?

Nej. Ersättningsmekanismen enligt infektionsskyddslagen (IFSG) gäller inte om arbetstagaren inte drabbas av löneförlust, det vill säga om arbetsgivaren fortfarande är skyldig att betala lön trots exempelvis karantän. Ett föreskrivet förbud mot yrkesutövning – såsom det som förekommer i lagen om skydd vid moderskap – utgör till exempel enligt BGH:s rättspraxis ett tillfälligt och personligt hinder som enligt § 616 BGB förpliktar arbetsgivaren att fortsätta betala lön. I detta fall kan arbetsgivaren dock under vissa omständigheter ha rätt till ersättning från sjukförsäkringskassan.

Även den information som för närvarande finns tillgänglig från Förbundsministeriet för arbete och sociala frågor skapar osäkerhet hos arbetsgivarna, eftersom den antyder att arbetsgivaren i denna situation i princip har en betalningsskyldighet. Vi anser dock att arbetsgivarens skyldighet att fortsätta utbetala lön enligt § 616 BGB i många fall är tveksam – och ser därför rätten till ersättning som helt given. Vi diskuterar gärna detta tillsammans med er, eftersom det är avgörande hur ansökan om ersättning motiveras.

Vad gäller om arbetstagaren inte är i karantän men ändå inte kan ta sig till arbetsplatsen?

Om det är objektivt omöjligt för arbetstagaren att ta sig till sin arbetsplats (t.ex. på grund av inställt tågtrafik) bär han risken för resan och därmed även risken för förlorad lön. Både arbetstagaren och arbetsgivaren är då befriade från sin skyldighet att fullgöra sina åtaganden.

Är arbetsgivarna skyldiga att fortsätta betala lön till sina anställda om arbetsgivarens verksamhet är i karantän eller tillfälligt stängd?

När det gäller fortsatt löneutbetalning gäller, enligt de åsikter som för närvarande verkar vara de mest utbredda, att arbetsgivaren i princip fortfarande är skyldig att betala lön om arbetstagaren är arbetsför och arbetsvillig. Även här ska arbetsgivarens anspråk enligt smittskyddslagen inte vara möjliga, eftersom arbetstagaren ska ha ett anspråk enligt § 615 i BGB (tyska civillagen). Vi anser att det även här beror på det enskilda fallet. Det kan till exempel vara avgörande vilken typ av verksamhet det rör sig om. Därför bör ersättningsansökningar under vissa omständigheter lämnas in för säkerhets skull.

Kan arbetsgivare skicka hem sina anställda vid misstänkt smitta av coronaviruset?

Arbetsgivare kan ensidigt befria arbetstagare från arbetsplikten vid misstänkt infektion eller sjukdom, om sjukdomen medför risker för andra medarbetare eller kunder. Arbetstagaren har då ingen rätt till fortsatt anställning, men arbetsgivaren är skyldig att fortsätta betala lön på grund av sjukdomen. Misstanken om infektion måste dock vara sakligt motiverad – t.ex. genom förekomsten av objektiva symtom.

Måste arbetsgivaren fortsätta att betala lön om de anställda saknar möjlighet till barnomsorg på grund av stängda skolor och daghem?

Först och främst måste föräldrarna försöka hitta barnomsorg för sina barn. Om föräldrarna inte hittar någon lösning måste de meddela detta till sin arbetsgivare. Detta kan då leda till en rätt till lön enligt § 616 i BGB (tyska civillagen). Förutom hur länge denna rättighet gäller uppstår många ytterligare rättsliga frågor som, mot bakgrund av den exceptionella situation vi befinner oss i, aldrig tidigare har diskuterats på allvar. Det står i alla fall fast att en sådan rättighet högst kan gälla under några dagar (under vissa omständigheter upp till fem dagar). Oavsett detta måste man bedöma om arbetstagaren då har rätt till obetald ledighet.

Vilka ytterligare åtgärder kan arbetsgivare vidta?

Med beaktande av tillämpliga anställningsavtal och kollektivavtal kan korttidsarbete eller beordrad ledighet komma ifråga. Ur arbetsgivarens synvinkel kan sådana åtgärder under vissa omständigheter genomföras genom avräkning av övertidstimmar eller semesterrättigheter. Möjligheterna beror i hög grad på det enskilda fallet.

I
synnerhet korttidsarbete är för närvarande det föredragna alternativet för många företag för att mildra konsekvenserna av coronapandemin. Det bör påpekas att arbetsgivaren inte ensidigt kan införa korttidsarbete om det inte finns någon avtalsmässig grund för detta. Om det inte finns några bestämmelser – eller om sådana bestämmelser är ogiltiga – kan det bli nödvändigt att införa sådana nu.

För alla frågor som uppstår i detta sammanhang är ni välkomna att vända er till era vanliga kontaktpersoner inom vår arbetsrättsgrupp eller till info@kallan-legal.de. 

Situationen till följd av coronapandemin förändras snabbt. Ovanstående information återspeglar situationen den 19 mars 2020, som kan ha förändrats sedan dess.