Förbundsarbetsdomstolen – Skyldighet att registrera arbetstid – Vad ska man göra?

I det följande vill vi informera er om betydelsen av det uppmärksammade beslutet från BAG. Det bör påpekas att den exakta utformningen av arbetstidsregistreringen samt de konkreta rättigheter och skyldigheter som följer därav förbehålls en lagstiftningsmässig genomförande. Förbundsministeriet för arbete och sociala frågor har aviserat att man ”förmodligen under första kvartalet 2023” kommer att lägga fram ett ”praktiskt genomförbart förslag” till utformningen av arbetstidsregistreringen i arbetstidslagen.

 

1. Vad fastställde BAG i sitt beslut av den 13 september 2022 (mål nr 1 ABR 22/21)?

Förbundsarbetsdomstolen har i ett beslutsförfarande mellan en företagsråd och en arbetsgivare avgjort frågan om den rätt till initiativ som företagsrådet åberopat för att förhandla fram ett företagsavtal om införande av elektronisk arbetstidsregistrering. I detta sammanhang har domstolen yttrat sig om registreringen av arbetstiden. Enligt detta ska medarbetarnas hela arbetstid registreras. Arbetsgivaren är enligt § 3 stycke 2 punkt 1 i arbetsmiljölagen (ArbSchG) skyldig att införa ett system med vilket de anställdas arbetstid kan registreras. Företagsrådets initiativrätt, som egentligen var föremål för beslutet, avvisades i den form som här åberopades.

 

2. Vad gällde redan enligt lag?

Enligt gällande lagstiftning är arbetsgivaren enligt § 16 stycke 2 i arbetstidslagen (ArbZG) endast skyldig att registrera den arbetstid på vardagar som överskrider den högst tillåtna dagliga arbetstiden samt den totala arbetstiden på söndagar och helgdagar, alltså inte den ordinarie arbetstiden. EU-domstolen hade dock redan i en dom från 2019 påpekat att detta inte är tillräckligt, utan att hela arbetstiden måste registreras. BAG upprepar dessa principer i sitt beslut inom ramen för de skyldigheter som det anser grundas i § 3 stycke 1 nr 2 i arbetsmiljölagen (ArbSchG).

 

3. Från och med när gäller skyldigheten att registrera arbetstiden?

Skyldigheten att registrera arbetstiden grundar sig på en befintlig lagstiftning och gäller därför redan idag.

 

4. Hur ska arbetstiden registreras?

Lagstiftaren har ännu inte fastställt några bestämmelser om form och innehåll i dokumentationen av arbetstiden. För att på ett effektivt sätt kunna säkerställa att den maximala arbetstiden samt de dagliga och veckovisa vilotiderna efterlevs måste arbetsgivaren dock se till att början, slutet och varaktigheten av den dagliga arbetstiden samt de anställdas raster registreras. När det gäller registreringen hänvisar BAG, så länge det inte finns någon lagstadgad bestämmelse, till det stora utrymme som arbetsgivaren har här. Detta kan alltså ske med hjälp av elektroniska verktyg, i Excel-tabeller eller även för hand.

 

5. Kan arbetsgivaren delegera tidrapporteringen till de anställda?

Arbetsgivaren kan delegera tidsregistreringen precis som hittills, men förblir ansvarig för att de offentligrättsliga kraven på arbetsmiljöskydd efterlevs. Han måste alltså kontrollera – eventuellt genom stickprov – om de anställda följer dessa krav.

 

6. Gäller skyldigheten att registrera arbetstid för alla anställda?

Det framgår inte entydigt av BAG:s beslut om skyldigheten att registrera arbetstid även gäller för ledande befattningshavare. I avsaknad av en lagstadgad undantagsbestämmelse i ArbSchG ska man för närvarande utgå från att skyldigheten även gäller för ”ledande befattningshavare”. BAG påpekar dock, inom ramen för utformningsutrymmet, att det i vissa områden kan finnas utrymme för avvikande regler. Detta kan komma att beröra så kallade ”chefer”, varvid det skulle behöva definieras vem som ska klassificeras som ”chef”.

 

7. Vilka rättigheter har företagsrådet?

I dagsläget, så länge lagstiftaren ännu inte har utformat arbetstidsregistreringen konkret, har arbetsgivaren skyldighet att införa ett system för arbetstidsregistrering, vilket då är kopplat till företagsrådets medbestämmanderätt, eftersom det här rör en bestämmelse om hälsoskydd (§ 87 stycke 1 nr 7 BetrVG). Om arbetsgivaren väljer ett elektroniskt system för arbetstidsregistrering ska företagsrådet involveras i utformningen av den tekniska utrustningen (§ 87 stycke 1 nr 6 BetrVG). Regleringen sker då genom ett företagsavtal, som vid oenighet kan fastställas i förlikningsnämnden.

 

8. Vad gäller i ett företag utan arbetsråd?

Här finns för närvarande inget ”rättsligt verktyg” med vilket medarbetarna kan ”tvinga fram” eller ”vara med och utforma” införandet och utformningen. Arbetsgivaren har inte heller någon kollektiv förhandlingspartner, vilket innebär att denne kan införa en sådan ordning ”på egen hand”.

 

9. Är förtroendearbetstid fortfarande möjligt?

Ja. Med förtroendearbetstid avses i allmänhet en flexibel arbetstidsmodell där de anställda på eget ansvar kan besluta om tidpunkten (dvs. början och slutet) för den avtalsenliga arbetstiden. En dokumentation av arbetstiden står inte i vägen för en sådan överenskommelse. Kraven enligt den offentligrättsliga arbetstidslagstiftningen (särskilt vad gäller den dagliga maximala arbetstiden och vilotiderna) syftar däremot till att säkerställa de anställdas säkerhet och hälsoskydd och måste även följas vid förtroendearbetstid. Förtroendearbetstid som följer dessa krav är därför fortfarande möjlig. Det krävs dock att de anställda även registrerar perioder då de inte arbetar.

 

10. Vilka nackdelar kan uppstå om arbetstiden inte registreras?

Vid överträdelser av kravet på fullständig registrering av arbetstiden finns det idag inga omedelbara sanktioner, såsom böter eller straff. För detta krävs lagstadgade bestämmelser. För närvarande är det alltså inte sanktionsbart att inte införa ett tidsregistreringssystem i denna mening.

 

11. Hur bör företagen agera nu?

Tills lagstiftaren konkretiserar utformningen av tidsregistreringen är det inte nödvändigt att agera förhastat. Företagen bör dock bli aktiva inför den förväntade lagstiftningen, även om denna process kan ta längre tid. De bör till exempel, om detta inte redan är etablerad praxis, sätta sig in i tidsregistrering. De bör analysera hur vilotider, raster och maximala arbetstider samt arbetsförbud på söndagar och helgdagar tillämpas inom företaget, liksom vad som ska gälla när det gäller arbetstider vid distansarbete och mobilt arbete för ”ledande befattningshavare”.

 

Tveka inte att kontakta oss om ni har frågor i samband med detta komplexa ämne. Vi står gärna till ert förfogande för att besvara juridiska frågor som följer av BAG:s beslut och för att stödja er vid vidtagandet av lämpliga åtgärder.

 

Ert arbetsrättsteam på kallan